Dave Perry är en stor kappseglare och pedagog. Han har en ödmjuk stil och skämtar mycket. Jag har hört att han brukar åka runt som taktiker på Match Racing-cirkusen i USA iförd pösiga mjukisbyxor och ett glatt garv, stående längst bak i after-guarden. Häromdagen läste jag på nytt inledningen i hans klassiska bok Winning in One-Designs. Där berättar Perry hur han förklarar storheten med segelsporten för andra idrottsmän. Bland annat för en fotbollsspelare på ett australiensiskt college. För att övertyga honom om sportens komplexitet gör Perry en jämförelse med fotboll.
Till skillnad från segling utspelas en fotbollsmatch alltid på en lika stor plan, under lika lång tid och mot samma antal spelare. Tänk er istället att varje plan har olika storlek och linjerna rör sig och förändras under matchens gång. Underlaget förflyttar sig under spelarnas fötter med olika riktning och hastighet. Dessutom är ytan på underlaget olika på olika ställen. På vissa ställen är det isigt medan andra är leriga eller sandiga. Dessutom är planen fylld av oregelbundna kullar som också de rör på sig.
Under spelets gång finns det inga tränare eller coacher som sitter och analyserar spelet och berättar för spelarna hur de ska lägga upp strategi och taktik. Det finns heller inga avbytare eller domare ute på banan. Då situationer som inte kan lösas mellan motparterna uppstår skrivs dessa ner av respektive part. Situationen avgörs efter matchen inför en jury och varje lag får redogöra för sin sak och även tillkalla vittnen. Då säger den australiensiska fotbollsspelaren; – Det kan ju ta hur lång tid som helst. -Exakt, svarar Perry och bedömer att fotbollsspelaren börjar förstå komplexiteten.
Alla sinnen behöver verkligen vara på topp för att lyckas inom kappsegling. Det är fysiskt, strategiskt, taktiskt och psykologiskt. Dessutom behöver man vara händig för att kunna hålla sitt redskap i toppskick och oftast får man vara sin egen tränare och coach. Bland annat därför kan jag verkligen rekommendera Dave Perrys bok.
Leave a Reply