Jag kände mig väl förberedd inför racet med 250 seglade sjömil solo i år och båten ordentligt lättad, bottentvättad och med uppdaterade polarer och segelvalstabeller. Kryddan på moset var att jag hann stuva såväl motor som soppadunk centralt i båten. Riktigt taggad således.
Väderprognosen lovade 6-7 sekundmeter från väst vridande mot sydväst. Det innebar 13.2 sjömil halvvind, 12.4 sjömil kryss och 14.4 sjömil undanvind. Inte så dumt för en Pogo. Även om vinden tyvärr mojnade betänkligt när det väl drog ihop sig för undanvind.
Sandhamn-Revengegrundet (3.2 Nm på 40 minuter)
Jag kom iväg fint cirka 10 sekunder efter utsatt tid med code 0 uppe och en sann vindvinkel på cirka 100 grader. Jag tog mig förbi Wasa 31Cr och höll BB10m bakom mig. Inför rundningen av Revenge var jag lite osäker på om det skulle bli för mycket power att fortsätta med code 0 till Alma. Därför hissade jag genuan inför rundningen för att vara beredd.
Revenge-Almagrundet (6.8 Nm på 1h 02min)
Jag kunde precis bära code 0 i 75-85 graders sann vind. Typisk g-kraftsegling à la Mini där man verkligen känner hur det rätande momentet jobbar. Loggen stod på 6.4-7 knop och jag höll fortfarande BB10m bakom mig även om han knappade in några 10-tal meter. Precis innan rundningen satte jag genuan och rullade in code 0.
Almagrundet-Dämban (12.4 Nm på 4h 11min)
Som vanligt blåser det alltid snäppet mer än man tror när man rundar upp för en kryss och det tog ett tag att få ner coden från däck och få ordning på trimmet. Dags att äta hade det blivit också. Vindmätaren visade stabilt 7-8 sekundmeter och sjön var kort och krabb. Jag hade fullt ställ med stor och genua. Aningen over powered men jag tänkte att det drog bra genom den skumpiga sjön. Jag höll 5.2-5.5 på loggen och kryssvinklarna var som vanligt stora. Runt 50 grader för att få hyfsat driv. BB10m försvann som en raket med 5 grader högre höjd och en halv till en knop bättre fart. Jag valde vänsterkanten ut till havs i hopp om att det skulle vrida mer mot sydväst och att det dessutom bör vara mer vänstervriden vind in mot kusten, som jag ville cacha in som lyft på väg in mot märket. Sjön var däremot värre på vänstern. Efter dryga fyra timmars kryss hade jag bara tre båtar bakom mig vid rundningen av Dämban. Tungt! Men nu var det dags för vår bog.
[youtube X1IrIbBWznE 600]
Dämban-Revenge (14.4 Nm på 2h 05 min)
Upp med stora svarta och planingen var igång. Båten kändes lätt och snabb så jag firade av med ett filmklipp och en pastasallad. Medan jag, glad i hågen åt, hann det mojna till 4-5 sekundmeter och planingen var ett minne blott. Båtarna framför hade närmat sig en aning men utan planing var den fortsatta inhämtningen minimal. Vinden vred med, jag gippade och vinden ökade upp mot 6 m/s igen. Så här i efterhand borde jag nog ha skurit lite mer och gjort fler gippar. Framme vid Revengegrundet hade jag seglat ikapp och förbi Elan 333 och en av trimaranerna.
Revenge-Sandhamn (3.2 Nm på 32min)
Tyvärr lyckades jag inte hålla Elanen ända in i mål på halvvindsbogen som bjöd på barber-haulad genua. Kanske hade jag kunnat bära code 0 men den låg halvbra rullad, blöt och lätt inslingrad i spinnakern, den stora svarta, i båtens ganska stökiga lilla ruff. Förmodligen hade det tagit mig halvvägs till Sandhamn att få upp seglet. Klockan 17:33 efter 8 timmar och 28 minuter passerade jag mållinjen. Nöjd med insatsen men förstås besviken över resultatet som blev 44 av 48 startande på stora banan.
Eftersnack (seglad tid 8h 28min 37sek)
Jag är väldigt nöjd med min insats och tycker jag höll bra fart i båten med mycket segel uppe hela tiden. Tyvärr kunde jag inte alls hänga med de andra båtarna på kryssen. Möjligen skulle jag valt högerkanten och kanske tagit ett rev i storen. Men jag är inte alls säker på att det hade gått bättre. Kanske borde jag struntat i att lätta båten och haft de hundra extra kilona i förpiken för att slå igenom sjön bättre. Förmodligen skulle jag även skurit mer på länsen när det mojnade men jag tror inte det hade gett så många placeringar i slutändan. Jag måste förstås träna mer och lära mig båten bättre. Timmar i båten är ju det som gäller. Och motståndet gick verkligen inte av för hackor.
Sjukt kul och välordnat var det verkligen. Ett stort tack till Jimmy Hellberg & Co som gjort detta möjligt. Räkna med mig även nästa år! Och slutligen ett stort grattis till Fredrik Wallenberg och Refanut som sopade hela stora banan.
Och till sist en liten filmsnutt där störst(Swan 65) möter minst(Pogo 6,50) på väg in i Sandhamn efter racet. Vilken härlig blandning båtar och vilken fin dag vi hade till havs.
[youtube ph-zogsh1VQ 600]
Leave a Reply